Han ska vara en person som jag kan se upp till och beundra och som jag samidigt kan ge råd till och vara ett stöd för. Han ska säga till mig när jag är larvig, rädd, mesig eller nojjig och behöver skärpa mig. Jag vill veta vad han tycker och har för sig och jag vill diskutera våra olikheter och tycka att det är härligt att tycka lika och lika härligt att tycka olika. När jag ser honom i ett hav av människor glänser han mer än alla andra. Låter det rimligt?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hej Det är så att ett egentligen angenämt problem har kommit upp. Det är många som besöker min blogg. Jag är inte hundra på att jag är bekväm med det, jag kanske är det, eller så är jag inte det. Jag håller på att knåpa ihop en ny blogg, vilket j...

Skrivet på tåget hem från närke: Reste till Örebro för mormors begravning i fredags förmiddag, reste hem från åsbro efter en söndag med morfar, silllunch och grillade hamburgare. Han även med en kvällstur till metropolen Askersund i lördags. Pappa vi...

Eldsvåda i hornstull idag. Explosion på ett gym. Tur att jag var på andra sidan bron. Men det luktade fortfarande brandrök när jag cyklade hem från tränigen precis nu. Huga.. Mycket spring fram och tillbaks mellan saker denna vecka. Igår lyckades jag...

vänner kan vara det bästa. och när man upptäcker att man inte förlorar dom fastän man inte ses så ofta. då är det liksom ännu bättre. nu ska jag sova. god natt alla mina underbara vänner....

ni vet när man var liten och hade hemlängtan. man blev ledsen och grät för man ville tillbaks till sin säng hemma. tillbaka till tryggheten, till mamma och pappa eller till gosedjuret. så känns det nu. jag vill ha tillbaka mormor. jag vill bara ha ti...